
|
 För två veckor sedan mejlade jag Kelly med ett förslag om att vi skulle dra ihop ett gäng tjejer och dricka drinkar på TGI Fridays och gav förslag på ett datum. Sagt och gjort - igår möttes cirka 15 glada bloggare för en skön kväll!
Kelly hade fixat en liten överaskning till oss allihopa i form av goodiebags (i sann bloggträff-anda!). Tyvärr hann jag inte dricka så många goda drinkar som jag hade velat innan vid gick vidare till ROSE - jag stod nämligen utanför och filmade inför DEVOTE TV! Resultatet av det kommer förhoppningsvis dyka upp väldigt snart!
Jättetrevlig kväll, men som alltid känns det som att man inte hann prata lika mycket med så många som man hade velat. Men Cilla och Citty fick jag lära känna lite bättre i alla fall och det är verkligen inte fy skam, kan jag säga! ;)
[bilderna är klickbara]
  
 
|
|
|
Jag tycker att jag är snygg. Ibland tycker jag till och med att jag är skitsnygg.
I Sverige är det nästan lite tabu att säga eller ens tänka så. Jantelagen, mellanmjölk och allt det där. Man ska helst dra till med något i stil med "Jag? Snygg? näeee..det är jag väl inte" och vara sådär gulligt blygsam för att få ok-stämpeln. Annars är man ego och narcissistisk. Jag tycker inte att jag på något sätt är störst, bäst eller vackrast - jag har brister precis som alla andra. Det finns hundratusentals tjejer som är snyggare än mig, men jag tycker faktiskt fortfarande att jag är snygg ändå. Deras existens gör ju inte mig fulare på något vis och jag trivs bra på min snygghets-nivå!
Skulle jag säga att jag har en putmage, celluliter, tunna ögonbryn, fult hårfäste osv är det helt ok. Ingen lyfter ett ögonbryn. Men skulle jag säga att jag älskar mina bröst, har snygga ben, ett jättefint leende och är sanslöst snygg ibland tror jag genast att jag "är något" och ska helst tryckas ned litegrann. Så jag vet min plats. Man får inte tycka för bra om sig själv, det vet ju alla ;)
Vissa dagar tittar jag i spegeln och tänker "heeeelvete vad jag ser ut! usch!" Andra dagar tittar jag i spegeln och tänker "Vad söt jag är idag!" Jag kan vara både och. Bara för att jag har en putmage betyder det inte att jag mår dåligt över det, precis som att bara för att jag tycker att jag har snygga ben betyder det inte att jag är helt sjukt ego. Jag tycker inte att man ska vara rädd för att möta sina brister, men jag tycker inte heller att man ska vara rädd för att erkänna sina styrkor. Både kroppsligt och själsligt.
Kan vi göra en deal? Alla skriver varsin styrka och brist i kommentarerna! :)
|
 Värst av allt: "kiss and make it better" fungerar inte! Obviously ;)
|
Lovern - Vi kan väl äta något med köttfärs ikväll? Jag - Kanske med massa grönsaker till? Lovern - Ja.. Jag - Eller så kan vi ju göra lax? Lovern - Va? Köttfärs och lax?
Det är tur att han är söt i alla fall ;)
|
|

Jag får ganska många frågor om vanliga problem de flesta av oss stöter på en och annan gång i livet, folk som ber om råd osv. För ett tag sedan fick jag bland annat frågan om ifall man kan vara kompis med ett ex eller inte. Kan å kan.. det beror väl på situationen!
Jag kan tänka mig att det funkar om båda har gått vidare till 110% och kan vara genuint lycklig för den andres skull om hon/han hittar någon ny (eller kanske rentav inte bli berörd överhuvudtaget). Inte försöka sätta käppar i hjulen, smyga in dumma kommentarer om dem eller fortfarande går runt med förhoppningar. Har man fortfarande förhoppningar kvar tycker jag nog att man ska ta sig en rejäl funderare kring VARFÖR man vill hålla kontakten och ifall det är bra för sitt eget välmående. De som tagit ett gemensamt beslut om att gå skilda vägar pga kärleken dött är jag säker på kan fortsätta som vänner! I det läget är det väl just det som finns kvar - vänskap.
Annars tror jag nog tyvärr att det är kört. Alltför ofta kan det leda till onödig huvudvärk om det inte är av rätt anledningar. Själv har jag inget intresse av att hålla kontaken, inte ens med gamla halvdanna romanser. Visst kan jag säga hej om man skulle råka springa på varandra, men större utbyte än så har jag faktiskt inget intresse av. Vi träffades av en anledning och nu är den anlednigen nedlagd, hejdå hejdå!
Kan vara vän hit eller kan vara kompis dit. För vissa funkar det, för andra inte! :)
|
|

Titta vilken fin almanacka som ramla ner i brevinkastet! Och vem är den snygga bruden..? ;P Jag hade helt glömt bort att de hörde av sig för en tid sedan och frågade ifall jag skulle vara intresserad av att testa på deras almanackor. Och inte trodde jag att den skulle vara såhär fin heller!
Om det är något jag verkligen uppskattar så är det när företag anstränger sig lite extra för att man ska känna ett mer personligt bemötande. Och det har dem minst sagt gjort! Inte nog med att de självmant citerade min tatuering på omslaget, såhär såg det ut när det kom;

 Jättegulligt! TACK!
|
Ok, nu har jag fått x antal mejl och kommentarer angående det här. Suktar ni efter något slags bloggbråk, kära läsare..?
"inte speciellt snällt.." säger en av er.
Men jag kan ju inte påstå att det var särskilt taskigt heller? Hon konstaterar bara att jag fick ett jobb som hon trodde att hon skulle få, det är ju bara fakta? Visst kan man tycka att det var lite klumpigt framfört, men värre än så tycker jag faktiskt inte att det är. I alla fall inte vad gäller min lilla sektion i det hela. (sedan blev jag ju, som anställd, tyvärr tvungen att ta ställning till resten förstås)
Lugna puckar, hörni! :)
|
|
Alltför ofta bara sväljer folk det de blir matade. De tror på rykten, tror på media, tror på allt!
Det finns alltid fler perspektiv och man bör både vara källkritisk och tänka lite själv. Man ska inte tro på allt man hör eller läser, det kan ha blivit förvrängt på vägen eller kanske rentav påhittat. Jag tror definitivt på uttrycket "ingen rök utan eld", men jag kräver en jäkla massa mer bolmande än vad många andra verkar göra. Jag behöver 1+1.
När jag och min sambo träffades sades det saker om mig till exempel. Att jag egentligen ville ha en annan kille från början, men att det inte gick. B U L L S H I T. Har man någorlunda koll på hur jag är så vet man att det är skitsnack, men jag är säker på att flertalet personer hade svalt det påhittet och tagit det som fakta. Men det man blir mest irriterad över är varför en person ens slänger ur sig osanningar..? Jag har fått höra både det ena och det andra om andra människor också. Saker som jag från början tagit lite avstånd ifrån och valt att inte köpa. Men när ett tiotal röksignaler drar igång och man dessutom bevittnar saker med egna ögon är det kanske dags att se elden. I vissa fall så har röken haft rätt och i andra fall inte (eller så har det kanske bara inte visat sig ännu?).
Helst vill man väl att allt som yttras är sanning, men så fungerar inte världen tyvärr. Folk har olika uppfattningar och tolkar saker som de själva vill ibland. Någonstans måste man själv komma fram till vad som krävs för att man ska tro på något och jag har valt att kräva ganska mycket.
|
|
|
|
|
|
En gratis blogg från Devote.se. Starta en blogg du också.
http://izabella.devote.se
|
 
|